onsdag 17 januari 2007

Fred (?)

(Bilder fran KNU-kontrollerade delar av Karenstaten, Karen New Year, 19 dec 2006, )


KNU/KNLA och SPDC sluter vapenvila, om uppgifterna stammer. Kanske ser vi nu slutet pa det nara 60 ar langa inbordeskriget mellan den burmesiska staten och karenfolkets Karen National Union (och deras arme; Karen National Liberation Army). Men vad kommer en vapenvila att innebara? Ar det fred i Burma nu?

Sedan Burmas sjalvstandighet har landet harjats av inbordeskrig. Flera av de etniska minoriteterna, men ocksa andra grupper som till exempel Communist Party of Burma, har slagits mot den burmesiska staten. Under de senaste 20 aren har dock fler och fler av dessa grupper slutit vapenvila med SPDC (State Peace & Development Council, som juntan sa missvisande kallar sig sjalv).

Karen National Union (Karenfolket ar ett av Burmas storsta minoritetsfolk) startade sitt uppror, Karen Revolution, forst av alla 1949 och ar ocksa den enda grupp som inte slutit vapenvila med juntan. Fram tills nu. KNU och SPDC har slutit vapenvila. Uppgifterna kommer bland annat fran den burmesisksprakiga versionen av The Irrawaddy. Tyvarr har jag inte hittat nagon information om vapenvilan i nagon av de engelsksprakiga nattidningarna.



Det ar ett besked som vacker och kanslor hos folk, framst hos karenerna, har i Mae Sot. Manga ar besvikna, manga ar oroliga over vad det kommer att innebara for karenfolket och karenstaten. En vapenvila borde vara nagot positivt, men erfarenheter fran andra "Seize fire areas" har visat att det finns tva sidor av vapenvila. I manga av dessa omraden, tex i Kachinstaten dar Kachin Independence Organization 1994 slot vapenvila med juntan, har juntans militara narvaro fordubblats. Detta har i sin tur inneburit att konfiskering av mark, slavarbete osv har okat. Vad KNUs vapenvila kommer att innebara aterstar att se, tidigare forsok till avtal mellan juntan och KNU har alltid brutits. Kanske blir det annorlunda den har gangen.

For mer bra lasning om KNU och karenfolket, kolla in Raul Urrutias blog om Burma. Han skriver engagerat och kunnigt om situationen i Burma, ofta med fokus pa karenfolket.

Sa, om det nu verkligen ar en vapenvila, och om den inte bryts, betyder det att det ar fred i Burma nu? Mitt svar maste nog bli nej. Det ar kanske inte krig, men tvangsarbete, systematiska mord och valdtakter, etnisk rensing, fangslande av oliktankande med mera ar fortfarande en del av verkligheten i Burma. Jag vagar till och med pasta att Burma ar lika langt fran fred idag som de var for en vecka sedan.

Inga kommentarer: