måndagen den 4:e juni 2007

Jag kräver: Mer glass åt studenterna!!!

På GBs hemsida har de alla gamla glasskartor, du kan där komma ihåg alla de där gamla goda glassarna du trodde du glömt. Du kan också se hur mycket glassarna kostade.

Eftersom jag är fattig student fastnade jag för priserna och kände att jag behövde sätta glasspriserna i relation till något annat, CSN-lånet till exempel.

I min jämförelse använder jag siffrorna på studiemedel med generellt bidrag (källa CSN, ladda ner PDF här). Jag använder också siffrorna från GBs glasskartor (källa GB, se här).




1984 föddes jag. Då kostade min favoritglass, 88:an, 3.60 kronor (på den tiden fanns tioöringar fortfarande). Samma år var det totala studiemedlet med generellt bidrag för en termin 14.726 kronor.



2006 blev jag studietrött, engagerade mig i Burmafrågan och flyttade till Thailand. Då kostade 88:an 11 kronor. Samma år var det totala studiemedlet med generellt bidrag för en termin 34.840 kronor (men det höjdes under andra halvan av 2006 36.280 kronor).

Du kan själv göra matten. Under den tid jag levt på jorden har priset på min favoritglass mer än tredubblats. Det svenska studiemedlet med generellt bidrag har under samma period i och för sig mer än fördubblats men det har långt ifrån tredubblats.

Slutsats: En svensk student kunde 1984 äta mer glass än en svensk student 2006. Det känns inte rätt, mer glass åt folket; HÖJ STUDIEMEDLET!!!

Andra bloggar om: , , , , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag minns när min favoritglass -Päronglass - kostade 25 öre och när den kostade 50 öre. När den kostade 50 öre så var studielånet någonstans runt 3.300 kr för en termin. Kan du räkna ut hur det står i förhållande till det nuvarande?
Har en stark känsla av att studenter aldrig har kunnat äta sig mätta på glass med hjälp av studielånet.
Varma hälsningar
Glassälskare

Catti Ullström sa...

Poängen med min jämförelse var inte att jag vill att studenter ska äta sig mätta på glass (låter ju som en riktig folkhälsorisk). Jag mener egentligen bara att det har blivit dyrare att leva, oavsett om vi äter glass eller spagetti, och att studiemedlen bör öka i samma takt som priserna. Men det har de inte gjort och det är idag svårt för studenter livet!

Mvh Catti

Anonym sa...

En annan intressant tanke är ju om det är en medveten folkhälsopolitisk strategi att inte höja studiemedlet i samma takt som glasspriserna, för att stoppa fetmaökningen bland ungdomar...

Catti Ullström sa...

Ja, men jag tror det kan vara en felsatsning... om jag inte har fel är inte unga akademiker den grupp där fetma-problemet är störst :)

(snälla, tolka inte det här som om jag tycker att vi ska sänka lönerna för de som har lägst löner och göra det svårare att få bidrag för att komma till rätta med fetma-problematiken!)