torsdagen den 6:e mars 2008

Mer forskning åt politiken!

Hur fungerar egentligen inlärningsprocesser? Hur hämmas eller sporras elever av betyg? Hämmas de, eller sporras de? Vad skulle litterär kanon betyda för svenskundervisningen? Hur utvecklas elevers läs- och skrivförmåga bäst? Är ordkunskap något som bör förekomma i skolan, och i så fall varför?

Såhär skulle jag kunna fortsätta ett tag. Alla frågorna ovan är relevanta. Alla frågor är frågor som dagens lärare funderar, eller åtminstone bör fundera, över. Det handlar om inlärning. Om undervisning. Om skolan.

De här frågorna berör också våra politiker. Politikerna sätter ramarna för skolan och undervisningen. Och ramarna sätts utifrån politikernas uppfattningar om skolan, om inlärning, om undervisning, om pedagogik och om didaktik. Oavsett lärare eller politiker eller föräldrar så har vi idéer och föreställningar om vad som fungerar i skolan. Ofta grundar sig dessa på våra egna erfarenheter från skolan. Skolan är ett sånt där område som nästan alla tycker sig vara experter på.

Inför valet 2006 hade Folkpartiet här i Malmö en lång "skolkampanj". Budskapet var bland annat att det inte skulle finnas några mp3-spelare i deras skola. För det var tydligen något dåligt. Jag minns att jag varje gång jag gick förbi kampanjskyltarna funderade över vad de menade med det där. Varför var det nödvändigtvis något dåligt ifall elever ibland kunde lyssna på musik i klassrummet?

Min misstanke är att det handlade om vad en hel del folkpartister trodde var ett störmoment i klassrummet.

Skoldebatten blir ofta på det viset, en massa tro och tyckande, och jag är trött på en debatt som, även inom (s), står och stampar.

Vetenskapliga perspektiv saknas. Det finns ju faktiskt en hel del forskning på skolfrågor. Som vi inom politiken aldrig pratar om. Som vi inte tillgodogör oss. Utan tvekan hävdar jag att vetenskaplig forskning skulle kunna stimulera skoldebatten. Våga ta in de vetenskapliga perspektiven!

För några veckor sedan startade Arenagruppen, Arbetarrörelsens tankesmedja och S-studenter ett forskarnätverk, Arbetarrörelsens forskarnätverk. Nätverket är till för alla de doktorander och forskare som finns inom rörelsen, och som genom sin forskning kan tillföra en hel del till rörelsen och politiken. Syftet med nätverket är bland annat att diskutera aktuella politiska frågor utifrån vetenskapliga infallsvinklar. Jag hoppas att skolpolitiken kan bli en av dessa aktuella politiska frågor. It is needed.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

PS. Jag tycker också att partiledningen borde svara på det här. Ds.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Givetvis har du rätt i att politiekn borde utgå från empirin i större utsrtäckning. Problemet med den pedaggogiska forskningen är väl också att den rätt sällan är empirisk, och ganska ofta ideologiestyrd...

Kanske bara fördomar, men vilka forskningsresultat tänker du specifikt på? De som jag antar att pedagogik professorer (för de uttalar sig väl som forskare om hur det bär vara inte som Björklundar...)utgår ifrån när de propagerar för vikten av att kunna söka information och analysera historiska och politiska skeenden innan man har baskunskper om hur historien förefaller ha sett ut till exempel?

/Kristian

Catti Ullström sa...

Kristian, mycket av forskningen kring undervisning, inlärning m.m är inte pedagogikforskning. Det finns didaktiska, psykologiska, sociologiska, (m.m) studier som också behandlar områden som berör skola och undervisning. Dessutom finns det enormt mycket. Att säga att forskning kring skola enbart är ideologiskt styrd är rätt märkligt, och troligen mycket fördomar.

När jag skriver det här inlägget tänker jag dock inte på någon specifik forskning, utan på att forskning i allmännhet borde tas in i det politiska rummet. Tänker därför inte gå in i någon diskussion kring forskning. Dessutom är jag knappast expert på ämnet och har långt ifrån koll.

Det finns också didaktisk forskning som har med ämnen och hur de förmedlas i skolan att göra som är intressanta och relevanta (inte minst för rätt-och-fel-ivrarna). De perpektiven måste in i diskussionen kring vad som faktiskt är kunskap (lära sig utantill?). Inom detta ämnesområde har jag lite koll så jag kan ge några exempel som jag gillar: En sådan är Kjell Härenstams klassiska "Skolboks-islam – Analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap". En annan är Sten-Olof Ullströms "Likt och olikt - Strinbergbildensförvandlingar i gymnasieskolan 1906-166, som bl.a tar upp kanon i litteraturundervisning.


(Vad är det förresten som säger att empirism alltid är det bästa?)

//Catti

Anna sa...

Det behövs mer forskning och mer forskare i debatten - helt klart. Däremot inte sagt att forskning bör styra politiken - det kan ju tvärtom vara en farlig utveckling om en blind tro på vetenskap sätts framför partiers ideologiska inriktning. Däremot behövs forskningsresultaten i den politiska debatten och diskussionen. När den är helt frånvarande - som den ofta är i skoldebatten - blir det två parallella diskussionen utan inbördes koppling, vilket blir märkligt.

/Anna

Catti Ullström sa...

nej, men det har jag väl heller aldrig påstått (att forskningen skulle få styra debatten, alltså)?