tisdag 10 juni 2008

Mot jobbtrafficking - För en mer enad fackföreningsrörelse?

De som känner mig vet att jag ofta känner irritation över det svenska facket. Inte för att de egentligen gör ett dåligt jobb utan för att de inte hängt med när arbetsmarknades europeiserats och globaliserats.

Jag har svurit över det när jag själv gränsarbetat och hamnat på en fabrik där norska och svenska fackets oförmåga att samarbeta gjort att vi det närmsta arbetat i en fackfri zon. När samma antal anställda med samma maskiner och samma förutsättningar ökade produktionen med 25% förra året var det inte för att vi blev bättre utan för att de olika avdelningarna och skiften spelades ut mot varandra. Inte för att vi egentligen orkade utan för att vi struntade i både säkerhets-, arbetsmiljö och miljöregler. Så blir det på fackfria fabriker. Och mycket riktigt gick skadorna upp.

Jag har svurit över det när jag insett att de polska arbetare som under många år bott och arbetat 8 månader om året i värmländska Töcksfors inte har en aning om vad facket ens är. När jag försökte förklara fick jag frågan "Like Lech Walesa?".

Jag har svurit över det då jag för några dagar sedan talade med en kille som precis som så många andra i Sverige arbetar för ett företag som är spritt över flera länder. Han berättade att koncerncheferna ville att den svenska avdelningen den här sommaren skulle minska sin samanhållna semster till tre veckor. När facket tog strid kom hotet om nedläggning/flytt till Tyskland i och med att den tyska avdelningen gått med på tre veckors semester. Facket gav med sig. Tänk om de från början samarbetet med det tyska facket.

Jag hoppas att den nya boken från Byggnads, Jobbtrafficking - Så skapas en ny underklass, kommer att påverka facket att på allvar ta tag i de nya problem som den nya arbetsmarknaden innebär. Jag hoppas att svenska LO kommer att driva på för en mer enad och starkare europeisk fackrörelse. Och nej, det de gjort hittills räcker inte. Och ja, de kunde gjort betydligt mer.

I Sverige har vi fortfarande världens starkaste fack, det är vår skyldighet att driva fackfrågorna framåt i EU, i Europa och i världen.


I övrigt:

Jag fortsätter på nästan samma ämne. I styrelserna för Folksam LIV och Folksam SAK sitter många av de svenska facktopparna, bland andra Wanja Lundby Wedin. Det här är människor som värnar, eller i allafall bör värna, arbetsrätt i Sverige och i världen. Det är därför minst sagt anmärkningsvärt att Folksam fortfarande investerar i TOTAL Oil. Detta franska företag investerar stort i Burmas energisektor och har därför kritiserats av hela den internationella Burmarörelsen samt av den demokratiska oppositionen. Nobelpristagerskan Daw Aung San Suu Kyi, som fortfarande sitter i husarrest för sin kamp för demokrati i Burma, har vid flera tillfällen utpekat TOTAL Oil som det i särklass största hindret för demokratisk utveckling i Burma. Enligt rapporter är franska TOTAL direkt skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter i Burma, samtidigt som deras pengar hjälper juntan att utrusta sin arm'e med moderna vapen. Står de svenska facktopparna bakom den typen verksamhet? Står Folksam, som gång på gång bedyrat hur etiska deras investeringar är och som gjort stor sak av sina arbetsrättsliga riktlinjer, bakom den typen av verksamhet. Ja, tydligen.

Folksams investeringar i TOTAL Oil utgör idagsläget 1.9% av deras Aktiefond Europa. Det är pinsamt och det är väldigt långt från allt jag associerar med arbetsrätt och internationell solidaritet.

Läs också Mannhammars blogg om andra folkrättsliga tveksamheter som Folksam är involverade i.

Läs annat intressant om , , , , , , , , , ,

4 kommentarer:

linus sa...

folksam också. jag visste bara att det var bankerna och då också arbetarrörelsens bank. men med denna infon blir det ju ännu mer pinsamt för sosaarna. man undrar ju om gräddtopparna verkligen bryr sig alls.

Catti Ullström sa...

man undrar då och då. försäktings- och bankbrancherna är nog inte de "renaste" rent generellt heller. Man bli mörkrädd när man börjar snoka i det...

//Catti

(ZLATANIST)

Vilsen själ söker röda svar sa...

Tänk om jag anlitar en rörmokare från Huddinge därför att han tar mindre betalt än killen i Nacka, där jag bor. Håller jag på med jobb-trafficking då? Borde det stå folk med plakat som ber honom åka hem till Huddinge då?

Skall man aldrig stödja killen från Huddinge som kan tänka sig att jobba billigare, eller är han alltid att betrakta som ett hot, ett svin? Eller skall man se honom som ett exploaterat offer och sedan låta ändå låta honom gå arbetslös. Någon annan kan ju ordna så att han blir minst lika dyr som killen i Nacka.

Catti Ullström sa...

Han är inget hot, det är du som inte vill betala skälig lön som är "hotet".

Anställ gärna folk från Huddinge, Nacka, Tyskland eller Polen. Men gör det för SKÄLIG lön.

Den enda som blir lidande är den anställandes plånbok, vilket inte är mer än rätt.

Att betala en arbetande för lite är som att stjäla. Det är aldrig rätt.